Sticka är bra för hälsan!

Uppsala Nya tidning har en artikel om stickning och hälsa, 16.11.2010.

Världsarv = tacos? och en försenad tack!

Ät tacos med glädja - numera tillhör det en del av vår världsarv, melder Aftenposten!

Jag blev nyfiken. På UNESCO:s hemsida stod faktiskt att läsa att bland annat mexikansk kokkunst tillhör den delen som kalles Intangible Cultural Heritage. Alençon lace, Japanese silk weaving och Iranian carpet weaving var bland hantverken som räknades med. Nu är man alltså i fint sällskap i och med att hantverk är med i världsarvet, även om det nog tar ett tag innan spinning kommer med. Fast vad var väven utan tråden.....

Jag fick ett paket i posten för ett tag sedan, en spännande bok av Arnaldur Indriðason: Mörka strömmar. Vann den i en tävling hos in-knit och blev så glad, men har inte fått tackat ordentlig förän nu (fast när man skicker spännande böcker förstår ju alla att man inte har tid med annat än att läsa... eller?). Stort tack, jag gillar hans böcker jättemycket!

Höstlov II - fiberrelaterad

Det var inte bara muséer i Norge. En förmiddag lånade vi min pappas hund. På grund av pappas knäproblem hade det nog inte blivit så många turar under senare tid. Och det märktes! Skena är en border collie som är livrädd för får och kor. Och hon är 13 år gammal, fast det har hon då inte förstått - det är nog inte alla hästar hemma i den hagen..... Det logrades och bjäffades och slogs med pinnor och lektes och löptes. Vi är fortfarande inte helt säkre på om vi gick tur med hunden eller hon med oss :-) (och jag som egentligen är kattmänniska)! Hundhår var det över hele mig efteråt. Fast de fick stanna i Norge.

När vi var och handlade en eftermiddag, undrade jag på om jag hade haft tankarna lite väl mycket på ull, för i ett fönster tyckte jag verkligen att jag såg ett stickad får... Måste vara synvillor.

Riktigt mycket ull blev det däremot på sista delen av turen, hos min kompis i Ås fick jag äntligen tid att sitta ner en hel kväll och sticka och arbeta med ull. Kompisen smekte förtjust de vackra gröna fibren från Willow Fairy (uselt foto, förlåt. Färgerna är mycket mer intensiva i verkligheten):

och sedan fick jag "lite" ull i födelsedagspresent. "Jag har köpt en fårfell av spælsau åt dig", sade kompisen. Men nej. Det var inte en fell. Inte två heller och det stannade inte på tre när jag tömde ut säcken här hemma. FYRA feller, i vitt, grått, svart och brunt! Det du Else - det var mer i den säcken än du trodde (och det luktade inte får i bilen....). TUSEN TACK, och stort tack för trevlig samvaro också!

Nu har jag alltså arbete så det förslår ett tag. En fell är grovrensad redan och ligger till tork (den vita), de andra får bo på balkongen så länge och tas en i taget. Sedan får jag se hur jag skall göra. Det känns som om denna ull skulle behöve ullkammar?

En stickning lämnades i Norge - det var kungsfiskaren från Spinspirations månadsklubb som blev ett par tovade muddar, till min mamma som bröt handleden i somras. På bilden tovade men inte formade än.

I dag är det varnat för snöstorm, och de första snöflingorna har precis börjat dala ner. Egentlig känns det som en dag där man helst skulle kunna krypa ner i soffan med en stickning eller bok och en stor kopp te, men plikten kaller. Back to work!

Höstlov I

Höstlovet blev en snabbtur till Norge enligt kallelse (farmor ville se barnbarn!), besök hos diverse familj och vänner. Familjen blir äldre och det är inte alltid lika roligt, men väldigt mysigt att träffa vänner man inte ser så alltför ofta längre. Tack E&O och M för trevliga kväller!

Hann med lite kulturell verksamhet också, besök på Vikingeskipshuset och Kon-Tiki-museét i Oslo. Våra barn är ju norska men får inte modersmålsundervisning här i Uppsala. Enligt kommunens hemsida sägs det att "Om en eller båda av elevens föräldrar har ett annat språk än svenska som modersmål och eleven använder språket i hemmet varje dag, samt har grundläggande kunskaper i språket, har eleven rätt att läsa modersmål". I praktiken var svaret att "norska är så likt svenska ändå, och det är så få som vill ha det och andra språk behövs mer". Hah! Alltså får vi ordna oss själva så att barnen lär sig norska och lite om Norge (borde inte vi egentlig få lön då, eftersom andra modersmålslärare får det???). Okej. Det var en digression. Nu muséer.

Vikingeskipshuset är alltid underbart att titta på. Jag upphör inte att bli fascinerad av dåtidens tekniker, tro och ritualer! Osebergskeppet var nästan 22m långt och fullt sjöduktigt när det höglades 834 e.Kr., med två kvinnor i. Med sig hade de bland annat textilt utstyr:

Härvträ och sländor

Nystkoppar, brickor med mera

Fragment av billedväv

Det blev inte så bra kort, utan blixt och genom glasrutor, men känslan av att se på redskaper som användes för nästan 1200 år sedan är speciell. Och Osebergvävnaden med sina färger och handarbete är helt otrolig, läs mer här och se en rekonstruktion här.

Efteråt blev det en tur in på Kon-Tiki-museet, för att titta på båterna Kon-Tiki och Ra, som Thor Heyerdahl bygde och använde för att visa att folk kan ha åkt långt redan för länge sedan, med enkla fatryg. Dristigt - och inte alltid helt korrekta hypoteser - men spännande.

Utflykten denna dag avslutades med vading på Hukodden utanför Oslo. Barnen vadade i alla fall, mamman behöll skorna på... -1^oC är inte min favoritbadtemperatur!

Det blev lite handarbetsrelaterad också, återkommer när vi har fotos på det.

Sista oktober

Halloween nu. Allhelgonaafton, nu och ett tag. Samhain sedan urgammal tid.

Pumporna brinner där ute. Katten sitter i fönstret och ser mystisk ut. Fast inga "bus-eller-godis-besök" här. Fel stadsdel för det. Fast jag har fått godis: Jag har vunnit en deckare!

Trollmorsan hade länk till något som både påminte om högtiden och handarbete: Knitted skeleton. Vilken insats!

Hoppas ni har haft en fin helg allihopa, antingen man nu firar ny eller gammal tradition!

Boklycka

Ok, födelsedagar betyder att man blir äldre, men också presenter. Jag är ett barn när det rör sig om presenter! Dessutom är jag inte så gammal ändå, var hos läkare i går med anledning av en seg luftvägsinfektion, och fick blåsa i en sak som efteråt berättade för mig att jag är 13 år yngre än vad folkbokföringen säger. Så det.

Bokpaketet från mina föräldrar blev lite försenat, men den som väntar på något gott.... Mina föräldrar hade allierat sig med min make, som hade kontroll på önskelistan. Som fortfarande är ganska lång! Vikings, en bok baserat på en utställning från Smithsonian, har jag lånat från unviersitetsbiblioteket en del gånger, och In Sheep's Clothing var också väldigt "behövd".


Tack mamma och pappa!

Fårägare!

Titta vilken fantastisk liten flock med får som har valt att komma och bo hos mig! Hur söte som helst, behöver ingen mat, ingen mockning och passar perfekt i en alldeles för liten lägenhet (assietten är 21 cm i diameter, så de är mycket små). Nackdelen är naturligtvis att de inte heller avger ull.... Skapad av dottern får det heller vara med ullen, dock.

Lite annat landade i mitt knä i dag morse också. Inte dumt alls.

Boken Som syet til jorden av arkeologen Else Østergård är dansk och handlar om de fynd som har gjorts av textilier och textila redskap på Grönland. Den finns även på engelska, då med titeln Woven into the Earth. Från ”syet” på danska till ”woven” på engelska, vilka ändringar det gör för titeln... Men en mycket intressant bok är det, både med hänsyn till textilkunskap och arkeologi.

Den lilla figuren som sitter på boken kommer från Dalarna och är en mörksugga, en mytologisk figur som kan vara lite skrämmande. Ni vet den där skuggan man ser i ögonvrån när det är lite mörkt ute... Men som i denna form är menat att vara en beskyddare för hemmet. Visst är hon söt där hon sitter och ser lite småarg ut? Jag hoppas hon klarar sig undan katten, den svansen tittandes ner från en hylla lär vara mycket frestande...

Det är kallt i Uppsala, hyresvärden har inte helt lyckats med att få i gång elementen än. I kväll blir det soffan och bok för min del tillsammans med katten, medan övriga familj åker på träning. Basta.

Dagens läskigheter

Inspirerad av runstenar:

och annat:

Samlad produktion:

Hiatus

Det blev en hiatus här på bloggen, och det en ganska lång också, tyvärr! Som tidigare paleontologistudent lärde jag att hiatus används om lager där det fattas strata från en viss tidslängd inom en annars sammanhangende lagerföljd, eller som en nätordbok säger, "interruption in continuity of work, action....". Och det är ju just så det har varit här. Jag får tittat lite på blogger ibland, och lagt in några enstaka kommentarer, men jag har alltså inte fått skrivit något (fast många inlägg har varit på gång). Sommaren bara sade "poff". Tyvärr vet jag inte var all tiden som fanns i hiatuset tok vägen heller, möjligen försvann det i ett svart hål eller så.

Har jag inte gjort något då?
Jodå! Det var ju fältkurs, vi har varit en sväng till Skottland i sommar i besök till en kär kompis och i bröllop, mycket tid har gått till att åka på olika springtävlingar med barnen, det har spunnits och stickats lite, det har lästs en hel del, och jag har varit med om en till arkeologisk utgrävning. Och lite annat, som inte var så roligt att vi tar det med nu, men som tog tid. Alldeles för mycket tid.

I dag blev köket ockuperad av make, egna barn och bästis med lillasyster samt 5 pumpor, så då tyckte jag det var säkrast att evakuera och ha lite egentid. Så, nu tar vi lite av det roliga!

Vi skulle bland annat i bröllop i Skottland i sommar, och även i juli kan det vara kyligt, så det var ju en storartat ursäkt för att köpa garn. Två sjalar blev det, en lövsjal i Malabrigo lace, och en Morning Surf Scarf, som stickades i sjalsbredd och i Jaipur Silk. Marie och bästisen A visade upp sjalarna och hade väldigt roligt (fnissfniss), så bilderna blev sådär. Till exempel hade Marie den gröna sjalen med avigsidan ut!

Tanken var att Marie skulle ha den gröna sjalen och jag den vita, men sedan kom jag på att den gröna passade perfekt till min egen klänning, så då blev det en lite bolero på lilla fröken brudnäbb i stället, och hon var då nöjd nog! Nu har hon emellertid tagit tillbaks sjalen!

I augusti var det skolstart på riktigt, Alexander gick i väg till första skoldag i klass 1A med ny ryggsäck med dinosaurieskelett på, inköpt i Skottland och "ingen annan hade likadan mamma!"

Marie hann bli 10 år i slutet på augusti, men eftersom hon alltid är ute och springer försvann den dagen snabbt den med. Och hon springer bra!!!

Ibland blir man väldigt blöt och kall och gör sig illa och även om man kom som nummer 2 av 34 10-åriga tjejer och nummer 48 totalt av över 360 barn, ser man inte så glad ut. Fast jag tycker hon är jättetuff, 2,7km hinderbana en iskall förmiddag är inte för alla!

Lite garn har det också blivit, fast det får komma en annan dag. Från Skottland kom det också med lite ulligt, inte fotat än. Jag har också handlat till mig 200g med skön, mjuk skog i form av BFL, men har inga egna foton än för jag blev så förkyld strax efter paketet kom i hus, och är nu inne i 6 veckan av den här omgången. Men jag längtar verkligen efter att sätta händerna i den skogen!

Nu får jag nog gå ut och städa kök och koka pumpamos. Men lite oftare skall jag uppdatera mig. Ha en riktigt trevlig söndagskväll. Kram på er alla!

Morsdag

Jag är tillbaka från fältkurs, med många intryck och kort - jag skall försöka få in ett par kort senare. Jätteroligt var det att gräva! ....fast jag hittade många musklar jag inte visste jag hadde. Och några jag inte ville veta om :-) Nu skall jag i veckan titta in till andra bloggare och se vad som har skett i olika hörner av bloggvärlden.

Men i dag är det morsdag, och jag bara MÅSTE dela av mig med världens allra finaste gåva ever. Tyvärr Tina, Spinspiration hamnar på andra platsen - för se vad min älskade, 9-åriga dotter hade gjort till mig på slöjden:

Hon hade pratat med läraren, de tittade på internet och det blev en slända, med dekor i norska färger. NU fattar jag varför lilla fröken kom med tekniska frågor om vad jag gillade bäst, topp- eller bottentyngd! Och dekoren - den är ritsat i mitt hjärta också!

Trevlig söndagskväll!

Ajll bi bakk,

som Schwarzenegger sade. TACK för frågor om jag mår ok! Ja, det gör jag, det har bara varit väldigt mycket annat, med studier och springtävlingar och utvecklingssamtal för barn etc som har tagit all min tid. Och innibland lite matlagning och städning...

Senaste veckan har jag inte ens varit hemma, har varit på arkeologiskt fältkurs nära Torsåker och grävd på en 9000 år gammal boplats. Efter sådana här:

Det ser inte så mycket ut men är alltså redskap (de små bitarna) och kvartskärnor att göra redskaper av. Spännande men jag har varit hur trött som helst när jag kom in om kvällen, och inte har vi haft Internet även om jag ville titta in hos er. Nu blir det ut en vecka till (jag skall vara i väg kl.06.15 imorgon, huh), sedan skall jag riktigt rasa runt på blogger. Stickning och spinning? Ha, ha. De fingrarna som har grävd 5 dagar i sand bör inte vara näre mjukn ull innan de har tömt en stooooor flaska med handkräm....

Om en vecka alltså. Hoppas ni alla mår bra! Kram på er!

Jag hörde en duns ifrån köket...

...sedan var det bara att följa spåren med blomblad!

Mordvapnet "in action"

Sebastian tål inte att det står blommor i en vas, det strider mot hans principer. Blommor skall dödas. Varje gång.

Det var den buketten, det.
:-)

Vår i krokarna

Jo, nu är det riktig vår! Snön är nästan borta, det är hur dammigt som hälst, fönstren borde varit rengjorde (fast det glömmer jag gärna bort). Alla kråkor och råkor är tilbaka i sina bon rett bredvid oss och har träff varje morgon kl.0500. Tussilago och blåsippor har slagit ut och plockats av små barnhänder, flyttat in i en liten vas - och dragits ut över golvet av katten... Han har helt noia på blommor - han äter dem inte, men liksom brottas med dem. Knäppis.

Det blev ett litet blogguppehåll igen - jag är visst bra på det :-). Fast jag har läst alla mina favoriter nästan varje dag, jag har bara inte hunnit "prata" med er. Det blev mycket med tentan, sedan kom ny delkurs med massor av datalabbar. Kul, men tar tid. Maken var snäll och tog barn och grannbarn ut på tur en dag det var fint väder - här (klicka för stora bilder) är de på Hågahögen utanför Uppsala sist helg. Marie på toppen!

Hågahögen vid Uppsala, från Bronsåldern

Även jag fick en tur ut, min studiegrupp åkte på exkursion till Norra Uppland tisdagen, för att titta på det område vi skal skriva arkeologisk landskapsanalys om. Det blev en fantastisk om än inte helt varm dag. Jag är väldigt fascinerad av runstenar, så det är alltid spännande att se en runsten man inte har sett förut. Tänk att någon har tagit sig tiden att rista in alla dessa tecken för hand....

Runsten U 1146, Gillbergastenen

På handarbetsfronten har det mest stickats. Jag tror jag har fått ett anfall av startitis jag med - två sjalar, pulsvärmare, fodral, bag.... Snart skall jag på fältkurs, då blir det kanske ännu flera nya projekt - jag kan ju inte ta med något som redan är stort i säcken :-) Flertalet sländor är fulla men jag har inte haft tid att vinda av dem. Jag kanske skall börja göra som råkorna och gå upp tidigare....

Dumma mig

Jag älskar familjen, vänner, katter, böcker, ull, handarbete, sova, och mycketmycketmycketmera. Jag gillar väldigt att lära mig nya saker. Jag gillar inte hemtentor. Varför sitter jag då med det sista just nu - och som vanligt i sista sekunden.....

Gult er kult!!!

"Gult er kult" var en reklam som gjordes för en hel del år sedan, när "jag var ung" och fortfarande bodde i Norge. Den var för apelsinläsken Solo - som smakar helt annorlunda och mycket bättre än Fanta. Och i år har vi Solo på påskbordet, för grannens son kom från Norge och hade med påskpresent - Solo och Kvikk-Lunsj. MMMMMMMMmmmm... Granner är helt okej, alltså!!!

Och gult ble kult och inte fult med sista fibren också, varmgula angora/merino-fibrer i lyxserien från Spinspiration - "guld" hette de men jag tycker nog de är mera gula. Blir spännande att testa.

Det har varit en lugn påsk så långt. I går var vi på Stockholms medeltidsmuseum, en grå sak som ligger lättare anonymt placerad under en bro. Men vilken insida. Kan absolut rekommenderas, vi var där i flera timmar! Torsdag var det skoldag men även Blåkullatid, och det var några glada små påskkärringar - och en liten påskgubbe som gick på promenad. Fångsten blev riklig, fast korgägaren var inte så glad för att tjejerna skulle hålla i HANS korg... :-)

Alexanders mössa kom fram tack vara Annes funderingar över mösser och dekor. Den var min när jag var liten och den hade pompom så det förslog! Jag hade helt glömt den till Anne skrev sitt inlägg,, men visst var den fin på Alexander?

I morgon är det tillbaka till vardagen, dottern skall vara på konståkningsläger och det blir körning hit och dit. Tur man har handarbete.

För en del år sedan var jag på paleontologiskt fältkurs på Rhodos strax efter påsk. Det visade sig vara samtidigt med att man där firade den grekisk-ortodoxa påsken - och det var helt annorlunda än vår påsk. Påskaftons kväll var det prosessioner och mässor fram till midnatt - sedan gick alla på restaurant och åt lammsoppa och bröd. Brödet var mycket vackert, med rödmålade ägg som dekor i brödet. Soppan - ja den var speciell. Vi skämtade med att den måste då bestå av alla de delar av lammet man inte använder annars, toppat med dill för att gömma smaken.... Minnet av soppan har i alla fall varit helt oförglömlig. Nylig sökte jag lite och fick fram receptet på Magiritsa, den traditionella påsksoppan - och ganska riktigt, den innehåller huvud, nacke och inälvor av lam eller get, samt 5 dl dill. Vi håller oss nog till ordinarie lammstek i påsk!

.... till miss Marple och påskekrim

Jaha. Då var det dags för deckare. Och fiber - eller omvänt?

Den första fibern i år i Spinspirations fiberklubb bestod av Corriedale och alpacka och gick i rosa, den hade fått namnet orkidé. Jag var dum nog att bara beställa en dos, så jag fick 50g - och det blev lite lite för det jag plötsligt behövde ett rosa garn til. Nu fick jag mera via ett byte med Carola, och det var jag väldigt glad för. Samtidigt färgade jag lite bambufibrar rosa och använde en tråd ullfiber och en tråd bambu, och jag blev så nöjd med garnet. Det blev snabbt stickat upp i en mjuk och lätt halsduk, och i går blev den överlämnat till sin nya ägare, Maries fröken tills för 3 veckor sedan. Hennes favoritfärg är nämligen rosa. Samtidigt fick åsksjalen bo hos fröken nummer 2 (även om hon inte alls är "åskig") - och båda två blev storm(!)-förtjusta över gåvarna!!! I dag kom ett brev med stort tack - och då känns det så härligt att faktiskt ha planerat för garn och mönster, när det blev så lyckat.

Orkidégarn med bambu

Morning surf scarf

Detalj

Jag fick dock lite miss Marple-känsla medan jag stickade - ni vet, hon åker alltid omkring med en liten, mjuk, rosa stickning i väskan. Väl är jag en god del yngre än miss Marple, men känslan var där. Turligt nog har jag alltid varit förtjust i Agatha Christie - vi hade hela hennes produktion i stugan, och de böckerna blev lästa varje påsk. Det är en stor del av min barndoms påsk, det - stugan med sina fotogenlampar och de alltid älskade deckarna (samt Wodehouse. Det är tråkigt att vissa författare liksom försvinner i dagens bokutbud....).

För: Det är nämligen så att deckaren har en stor plats i norrmännens påsk. I Norge är det alltid påsklov veckan efter palmsöndag och varje år är det lika konstig att se barnen gå till skolan denna vecka här i Sverige...

Och det hör liksom med till påsken att åka till fjällen, sitta i stugväggen med appelsiner, choklad och en deckare. Och deckaren - påskekrimmen, den har haft sin plats i påsktraditionen sedan 1923. Då planerade två fattiga studenter att råna nattåget mellan Oslo och Bergen natten till påskdagen, som det året var precis den 1.april. Nu blev det inget rån, men en bok - Bergenstoget plyndret inat!, under psevdonymen Jonathan Jerv. Bak den dolde sig en av våra mäst kände diktare, Nordahl Grieg, och en senare förläggare, Nils Lie. Boken marknadsfördes i tidningarna som en artikel, om tågplundring. Många var mycket upprörda, helt till de såg att det med liten skrift stod annons. Boken slutsåldes mycket snabbt, blev film - och den kom ut i Sverige 1925 med titeln Norrlandståget plundrat i natt. Först i 1975 kom den ut påny. I dag är originalet mycket sällsynt - men en utgåva bor hos mig, och den värnar jag om. Den har högt affektionsvärde, förutom det rent antikvariska.

Min barndoms påsk - en del av den!

Och varje påsk tar jag fram den. Och tänker på påsk, stuga, barndom, familj. Och deckare.

Stor påskkram till alla!!!

Från Kipling....

En av de allra första böckerna jag kan komma i håg att jag verkligen läste själv, var Kiplings Just So Stories (Just Så-historier), dock på norska. Med åren har jag läst dem på andra språk, svenska och engelska - och jag älskar fortfarande berättelserna om hur elefanten fick sin snabel, leoparden sin fläcker och allra mest om katten - The Cat That Walked by Himself, om kattens innersta natur.

Från denna historia kom uttrycket First Friend, om hunden som människans första vän, och jag kom att tänka på den tidigare i vinter, när jag stickade mina allra första (otroligt nog) strumpar och vantar:

First socks. Maries lilla bästis frös om fötterna efter en skridskoåkning, och fram kom min mormors gamla garn som blev strumpor. Inte världens vackraste, men varma och stickade utan mönster var jag väldigt stolt ändå! Jag har haft lite ångest för att sticka strumpor pga hälen, men det var ju inte alls svårt! De är långa och smala, och med häl i dubbelt garn. Lille fröken är en strumpslitare av hög rang....

First socks.

First mitts. Vår kurdiska grannes lilla flicka är alltid röd och sår om händerna eftersom hon har gått med små tunne akrylvantar hela hösten, så mera av det gamla garnet ble vantar. Hon blev så glad och sade de var "helt annorlunda varma". Det tar jag som ett stort kompliment! Fast det har tagit lite tid att få tagit en bild, för jag kom till att ge bort dem på stört, och först nu har jag fått låna dem till fotografering.

First mitts

Men nu kommer påsken, och om man är norsk, är det en helt annan litteratur än Kipling man oftast ägnar sig åt då - nämligen deckare. Så nästa inlägget får stå i deckarnas tecken. Och det kommer röra sig om färgen rosa.

Vår! Jippiii! Eller...?

Japp, nu har våren kommit hit också. Enligt flera av de blogger jag läser runt om har den nått olika långt runt om i landet.

Just här vill jag säga att den har nått till mitt på bröstet, eller hur? :-)

Vårblöt overall, se färgdskilnaden mitt på bröstet!

Och man kan ju undra på varför det blir så....

Det är nog inte varje skola som har egen swimmingpool.

Nu skall jag gå och hänga dagens version av grodmannen på tork.... (tack mamma och pappa för att vi fick den där tvättmaskinen den gången, den välsignas dagligen nu i vårtider!)