.... till miss Marple och påskekrim

Jaha. Då var det dags för deckare. Och fiber - eller omvänt?

Den första fibern i år i Spinspirations fiberklubb bestod av Corriedale och alpacka och gick i rosa, den hade fått namnet orkidé. Jag var dum nog att bara beställa en dos, så jag fick 50g - och det blev lite lite för det jag plötsligt behövde ett rosa garn til. Nu fick jag mera via ett byte med Carola, och det var jag väldigt glad för. Samtidigt färgade jag lite bambufibrar rosa och använde en tråd ullfiber och en tråd bambu, och jag blev så nöjd med garnet. Det blev snabbt stickat upp i en mjuk och lätt halsduk, och i går blev den överlämnat till sin nya ägare, Maries fröken tills för 3 veckor sedan. Hennes favoritfärg är nämligen rosa. Samtidigt fick åsksjalen bo hos fröken nummer 2 (även om hon inte alls är "åskig") - och båda två blev storm(!)-förtjusta över gåvarna!!! I dag kom ett brev med stort tack - och då känns det så härligt att faktiskt ha planerat för garn och mönster, när det blev så lyckat.

Orkidégarn med bambu

Morning surf scarf

Detalj

Jag fick dock lite miss Marple-känsla medan jag stickade - ni vet, hon åker alltid omkring med en liten, mjuk, rosa stickning i väskan. Väl är jag en god del yngre än miss Marple, men känslan var där. Turligt nog har jag alltid varit förtjust i Agatha Christie - vi hade hela hennes produktion i stugan, och de böckerna blev lästa varje påsk. Det är en stor del av min barndoms påsk, det - stugan med sina fotogenlampar och de alltid älskade deckarna (samt Wodehouse. Det är tråkigt att vissa författare liksom försvinner i dagens bokutbud....).

För: Det är nämligen så att deckaren har en stor plats i norrmännens påsk. I Norge är det alltid påsklov veckan efter palmsöndag och varje år är det lika konstig att se barnen gå till skolan denna vecka här i Sverige...

Och det hör liksom med till påsken att åka till fjällen, sitta i stugväggen med appelsiner, choklad och en deckare. Och deckaren - påskekrimmen, den har haft sin plats i påsktraditionen sedan 1923. Då planerade två fattiga studenter att råna nattåget mellan Oslo och Bergen natten till påskdagen, som det året var precis den 1.april. Nu blev det inget rån, men en bok - Bergenstoget plyndret inat!, under psevdonymen Jonathan Jerv. Bak den dolde sig en av våra mäst kände diktare, Nordahl Grieg, och en senare förläggare, Nils Lie. Boken marknadsfördes i tidningarna som en artikel, om tågplundring. Många var mycket upprörda, helt till de såg att det med liten skrift stod annons. Boken slutsåldes mycket snabbt, blev film - och den kom ut i Sverige 1925 med titeln Norrlandståget plundrat i natt. Först i 1975 kom den ut påny. I dag är originalet mycket sällsynt - men en utgåva bor hos mig, och den värnar jag om. Den har högt affektionsvärde, förutom det rent antikvariska.

Min barndoms påsk - en del av den!

Och varje påsk tar jag fram den. Och tänker på påsk, stuga, barndom, familj. Och deckare.

Stor påskkram till alla!!!