Havsbotten och istid

Jag har haft en vecka i soffan, med bihåleinflammation och penicillin som var fyra gånger starkare än något jag har haft förut, tror jag. Det slog mig helt ut. Så mycket har det inte blivit spunnit, och inte mycket stickat heller. Däremot fick jag ägna tiden åt kostymer igen, det var dags för isshow. Och jag som inte är så stormförtjust i att sy... När jag var liten brukade jag betala min syster för att sy i knappar! Nu har jag blivit stor, så nu fixar jag det själv - jag låter plaggen ligga för det mesta :-).
I alla fall, i år var temat teckande favoriter (med viss vikt på Disney) och då hade vår stora lilla åkare fått sig tilldelat en roll i Lilla Sjöjungfrun, som fisk, och en roll i Ice Age, det blev mammut. Bihålarna satte stopp för den stora kostymproduktionen. Fisken fick några fenor av ett tyg jag hade liggande, coh så blev det silvriga hjälm- och skridskoöverdrag. Mammuten ble fjolårets kronhjort minus gevir och pluss beter. Betarna gjordes av pipränsare som virades in i sidentyg (underbara saker, pipränsare, när man har barn). Sidenet låg kvar från min mormors bror, som när han blev pensionär tog upp som hobby att sy lampskärmar. Han har gjort nästan alla lampskärmar vi har till våra äldre lampar, och de är så fint gjorda. Efter honom fanns det massor av sammetsband, sidentyger, agramaner, tråd etc., som jag har en del av. Det är inte så dumt att ha, och det är väldigt trevlig att minnes min gammelmorbror (heter det så på svenska? Grandonkel på norska) när jag sitter med det. Och använder det.

På rekvisitasiden blev det lite mer sying, ekorren i Ice Age behövde ett ekollon i storlek XL, och där fick jag jobben. Badboll, tyg och ovan nämnde sammetsband gjorde susen. Tog 3 timmar att fixa till, för 5 minutter på scen.

När vi åkte till ishallen i går, var det varmt och fint, men Ice Age-delen av showen måste ha haft inverkan på vädret, för när vi kom ut, var det renaste istiden ute, snön formligen rasade ned över oss. Barnen hade roligt, naturligtvis, men det blev snabbt svårt att åka bil. Och vi som trodde det var vår.... det här var inte helt det vi önskte oss.

Men i dag skiner solen och allt är vitt och vackert igen.. Snöovädret som rasade i går, lämnade efter sig en känsla av renhet och mjukhet som inte är så dum den heller. Så får våren vänta, allt gott kommer till den som väntar.

Nu skall jag hitta mig en kopp te, och ta det lugnt ett par dagar till, så att penicillinen får verka fullt ut. I dag skall jag om jag kan göra något åt en stickning som är klar, med undantag av att fästa tråder, tvätta och blocka. SSS har man ju hört om, finns ett liknande syndrom för avslutning mon tro ? :-)
Och så skall jag göra en stor bulgur- och kycklingsallad, med massor av grönt i. Grönsaker i starka, klara färger, krispiga och knapriga, med massor av citronsaft över. Kanske med morotsfrallor med solrosfrön.... Dags för frukost och te!