Scary, Scary Halloween

Allehelgensaften, allhelgonaafton, Halloween, Samhain - kärt barn har många namn. I kväll tänder många ljus på kyrkogården, medan andra dekorerar pumpor och går "bus eller godis". Här har vi dekorerat pumpor och köpt godis, efter ett par år i Canada är det mysigt att ha traditioner även därifrån. Några små häxor och spöken som just var inom fick först lite bus och sedan tarmar som jag grävde upp på kyrkogården i dag.... eller nej, jordgubbssnören var det visst. Våran lilla häxa är just nu ute och går med en granne, och henns mamma är så glad och nöjd med att hon släpper gå därute, men kan sitta och njuta av lite bloggtid i stället! Pumporna - ja, maken köpte likagott fyra stycken, som fick var sin specialdesign. Och sedan blir det pumpasoppa, pumpapaj, pumpamuffins, pumpabröd... Jag kan bara varna för att fyra pumpor ger väldigt mycket pumpamos! :-)

Jack O'Lanterns. Till vänster "Harry Potters dödskalle", signerad Marie!

Alexander har beställt bok för kvällen, perfekt för Halloween- och kattälskare:

Läskigt - eller?

Maries bästis har 10 års födelsedag i dag och fick en liten sjal, som blev klar precis i tide. Grattis på födelsedagen älskade extrabarn, hoppas du har haft en fin dag!

Kidsilk/alpacka, oblockad.

Själv blev jag lite, lite mera än 10 år tidigare i veckan, och nu börjar familjen fatta behoven: Sängkläder med FÅR, stickbok, slända (måste beställas)... och en burk WHISKAS? Katten fick inte gå på systemet efter whisky, så den blev konverterat i efterhand. Jag får väl låta bli att göra kattskinnshanskar då :-)

Nu kommer jag att sova FÅRfärligt gott....

Whiskas/-y och stickbok. Inte fel....

Årets bästa pumpor fanns nog ändå här... Hoppas ni alla, pumpor, kalas eller med tankar om nära och kära får en fin afton i alla fall!

Vinst och lite annat

Veckan försvann! Igen. Om någon hittar den är jag tacksam, jag hade mycket jag hade tänkt fylla den med. Och i dag morse när jag skulle skriva mitt inlägg var Blogger ur funktion. Hmpf. Men nu, då.
Jag måste visa en fin vinst jag fick, från AnJa. Magneter, halsband och kort. Med Kokopelli, som jag alltid har tycket är en fascinerande mytisk figur. Tack, tack, tack! Det är ett tag sedan vinsten kom, men först nu hinner jag lägga ut det. Det var så fint, alltihopa! Det tyckte i och för sig katten också, han tog likagott tag i duken och drog ner alla sakerna. Vi var nära till att testa ut recept på kattragu där.

Sedan fick jag brev i dag, med Traderakap: 700 g handfärgat merino (visat på uruselt foto - det är svårt att fota i ljuset nu). Mumsigt! Och i fina färger. Jag behöver färger , det har blivit så mörkt och höstigt. Alla klär sig mörkt. Kastanjerna som blommade så vackert i våras, släpper nu löv och annat - och det skall jag ha sagt att det är något helt annat att få en taggig kastanjhams i huvudet än blomblader.... :-)

Jag har spunnit klart solnedgången, skall fotografera den snart. AnJa undrade på vad det skulle bli, jag funderar på en dropstitch-scarf, men är inte säker. Just nu har jag åska på sländan. Det var mycket passande då 6-åringens fröken ringde från skolan i dag och berättade att "någon" hade haft särdeles selektiv hörsel i skolan, duschat med kläderna på efter gympan, sprungit i väg, inte suttit still vid matbordet etc. Det blev lite åskväderssamtal med mamma och fröken. Inte lätt att vara 6 år och anpassa sig skolan när man hälst bara vill leka....

Ha en fin och mysig höstfredagskväll!!!

4000 år i trygghet och poff

Jag har haft massor jag ville blogge om länge, vinst, presenter, garn, handarbete og hade äntligen fått tagit lite kort. Så, i dag lå det kommentar från någon (Ann Marie? Marianne? Det går inte att svara på kommentaren) på ett inlägg från juli om alpackakursen i Skåne: "Hällristningarna, de magiska, har tyvärr utsatts för grov skadegörelse. Någon har gjort silikonavgjutningar av ryttarna,dansaren och skeppet. Berget är alldeles grått och dessa bilder går inte att rädda. Hästarna har klarat sig! Ser någon avgjutningar på marknaden hör av er!"

Ristningarna i Järrestad är verkligen speciella, de gör en på något sätt lugn och glad, och hör till livets alla goda saker. De gav mig en känsla av tillhörighet och historia. Så här såg dansaren och några andra ut i sommar:

"Dansaren"

Hällristningar i släpljus

Jag tittade lite på nätet och hittade en länk till en artikel i Skånskan, med bild på hur det ser ut nu. Hästarna på bilden är samma som visas i släpljuset på bilden ovan.

Normalt får man inte kopiera ristningarna. Vi fick ändå, med tillstånd och professionell expertis på plats, och på ett sätt som inte gör skada på ristningarna (frottering med karbonpapper). Arbete pågår med att dokumentera ristningarna och bevara dem. Och så sker det här. Kanske 4000 år har ristningarna legat där. De har överlevd djur, bosetningar, väder, men så kom 2000-talets materialister, och: Pänsla på olja och silikon, låta det torka och dra av, det tar en timme - och de är förstörda. Hoppas de får tag på syndarna - men för ristningarna är det ju för sent.

Tråkigt. Så otroligt tråkigt och sorgligt. Vill inte blogga andra bilder i dag.

Tidig kväll

I dag kom solnedgången redan på förmiddagen, med postmannen. Han kom med oktoberutskicket från Spinspirations fiberklubb, Solnedgång. Sprakande färger, I love them! Och ny fiber för mig, Falklandsull. Blir spännande!

Solnedgång i oktober

Vad man lär sina barn

Vi är en svampintresserad familj, älskar att plocka och äta svamp. Väl, med undantag av yngsta barnet, Alexander på 6 år, som tycker att "svampinjoner" smakar fruktansvärt illa! Men i år fattade han i alla fall intresse för att plocka svamp, och var i helgen med ut i skogen med egen korg, kniv och borsta. Vi har lärt barnen att svamp hälst skall plockas i korg, ligge torrt och luftigt - och aldrigaldrigALDRIG plockas i plastpåse. Alexander kom hem med massor av trattisar, läste i svampboken om olika sorters svamp och lämnade all svamp till oss för att ränsas. Inte tänkte jag mera på det.

Måndag var förskoleklassen i skogen. Inte tänkte jag mera på det....

Onsdag.... ser jag plötsligt en stor svart fläck på utsidan av Alexanders ryggsäck. Utan att tänka sticker jag handen ner i fickan - och rakt ner i en svart GEGGA av obeskrivlig konsistens!

Det visade sig att Alexander hade läst mera i svampboken än jag hade tänkt, så när han hittade en bläcksvamp, kännde han igen den, tog den till läraren och de kom överens om att det var bra matsvamp. Så Alexander lade svampen torrt och fint i säcken och glömde alltihopa. Det är bara det att bläcksvamp är den enda svampen som faktisk måst ligga i plastpåse, annars "går den i bläck". Vilket hade skett här. Till de grader.

Bläcksvamp

Läraren fick sig ett gott skratt av att se min geggedroppande hand, jag fick tvätta säcken och Alexander fick inte äta sin bläcksvamp. Inte för att han ville gjort det oavsätt. Framtidige bläcksvampar skall få påse på sig, har vi bestämt..... och mamma kollar säcken lite oftare!