Jag har haft massor jag ville blogge om länge, vinst, presenter, garn, handarbete og hade äntligen fått tagit lite kort. Så, i dag lå det kommentar från någon (Ann Marie? Marianne? Det går inte att svara på kommentaren) på ett inlägg från juli om alpackakursen i Skåne: "Hällristningarna, de magiska, har tyvärr utsatts för grov skadegörelse. Någon har gjort silikonavgjutningar av ryttarna,dansaren och skeppet. Berget är alldeles grått och dessa bilder går inte att rädda. Hästarna har klarat sig! Ser någon avgjutningar på marknaden hör av er!"
Ristningarna i Järrestad är verkligen speciella, de gör en på något sätt lugn och glad, och hör till livets alla goda saker. De gav mig en känsla av tillhörighet och historia. Så här såg dansaren och några andra ut i sommar:
Ristningarna i Järrestad är verkligen speciella, de gör en på något sätt lugn och glad, och hör till livets alla goda saker. De gav mig en känsla av tillhörighet och historia. Så här såg dansaren och några andra ut i sommar:
"Dansaren"
Hällristningar i släpljusJag tittade lite på nätet och hittade en länk till en artikel i Skånskan, med bild på hur det ser ut nu. Hästarna på bilden är samma som visas i släpljuset på bilden ovan.
Normalt får man inte kopiera ristningarna. Vi fick ändå, med tillstånd och professionell expertis på plats, och på ett sätt som inte gör skada på ristningarna (frottering med karbonpapper). Arbete pågår med att dokumentera ristningarna och bevara dem. Och så sker det här. Kanske 4000 år har ristningarna legat där. De har överlevd djur, bosetningar, väder, men så kom 2000-talets materialister, och: Pänsla på olja och silikon, låta det torka och dra av, det tar en timme - och de är förstörda. Hoppas de får tag på syndarna - men för ristningarna är det ju för sent.
Tråkigt. Så otroligt tråkigt och sorgligt. Vill inte blogga andra bilder i dag.
Normalt får man inte kopiera ristningarna. Vi fick ändå, med tillstånd och professionell expertis på plats, och på ett sätt som inte gör skada på ristningarna (frottering med karbonpapper). Arbete pågår med att dokumentera ristningarna och bevara dem. Och så sker det här. Kanske 4000 år har ristningarna legat där. De har överlevd djur, bosetningar, väder, men så kom 2000-talets materialister, och: Pänsla på olja och silikon, låta det torka och dra av, det tar en timme - och de är förstörda. Hoppas de får tag på syndarna - men för ristningarna är det ju för sent.
Tråkigt. Så otroligt tråkigt och sorgligt. Vill inte blogga andra bilder i dag.
3 kommentarer:
Väldigt tråkigt. Fattar inte vad människor tänker med. Hur kan man sätta ett pris på detta? Hoppas det finns ett särskillt helvetiskt helvete för dessa människor
På animalplanet har dom en liten reklamsnutt om lejon och i den undrar reportern, om (kommer inte ihåg hur många år så jag bara sätter en siffra) tiotusen år, kommer de då tänka på oss som den smarta apan, eller bara som den girige apan..
Tyvärr den girige tror jag, och det där är bara ännu en bekräftelse på det.
Jätte trist verkligen, att inte människan tänker ett steg längre.
Man kan ju hoppas att verkligheten kommer ikapp syndarna och att de får tillbaka på något vis.....Det går så otroligt fort att totalt spoliera något som funnits sen "Hedenhös"! Det är egentligen SYND om människor som inte förstår bättre! Roliga att ha dig här igen!
Skicka en kommentar