Kittelsen: NyårslöyerGott nytt år till er alla! Det har varit en lugn jul, med mycket snö och kallt väder ute, små turar i pulkabacken och på skridskor, inomhus med läsning, stickning och förkylning - något jag ser av bloggar runt om att vi inte var ensamma om. Förkylningar alltså. Och snö... Men visst var det fantastiskt med vit jul, det är ett tag sedan jag sett här i alla fall! Det har varit så otroligt vackert med vita träd med rim och snö och de tidiga kvällarna. Blåtimmen är så magisk!
Hade tänkt blogga massor i julen, men förutom att det var lite kö vid datorn blev det många mysstunder i soffan, och sedan en beställning på härrmuddar till en kompis' pappas frusna händer. Så då blev det maratonstickning. 2 par, i grått och svart, i posten på väg till Norge nu. Inget snofsigt men väl praktiskt och värmande. Det rosa paret kom till i all hast till en av barnens kompisar som ringde två dagar i förväg och annonserade kalas (jag borde vänja mig vid korta varningar nu, men inte. Som jag minns brukade man skicka inbjudan 1-2 veckor i förväg??? Kanske skulle fundera på att sticka upp några småpresenter så att vi har....).
Att spinna i julen gick inte så bra! För att få plats till julgranen (vi lider av lite platsbrist) i lägenheten) fick vi flytta tv'n, och då skymde min spinning för de som ville titta på tv. Alltså, man ser klart prioriteringarna: 1. Gran, 2. TV, 3. Mamma. Hm. Kanske dags att städa bort julen snart...
Jag hoppas på ett år fullt av handarbete och goda stunder!
3 kommentarer:
Granar är viktiga - så försök inte lura oss till att tro att du har absolut helt slut på garn och absolut MÅSTE spinna nytt...
Strax innan jul föreslog jag att spara miljön och bad dottern klä sig i grönt, men nej. Gran skulle det vara.
Garnslut? Jag har då bara "lite garn", och inte det jag vill ha till det jag vill sticka (jag hör redan att det inte lyder troligt). Eller så. Och det skulle vara skönt att pilla lite med ull. Dock, enligt en blogg jag läste skulle man inte spinna eller använda snurrande ting över jul heller, enligt folktron. Så då får det väl bli så att katten får stå för spinningen här ett tag till och jag får titta längtande på min västsvenska lammull. Det är ett hårt liv...
Vilken fin bild! Och så roligt att du hinner skriva lite! Har saknat dig!
Skicka en kommentar