Skåneveckan, del I

Nu, då var det dags att berätta lite om vår vecka i Skåne, strax före midsommar. Tiden går så fort och jag har inte hunnit med det före nu.... Jag hittade strax för jul en kurs i att karda, spinna och tova alpackaull på Österlen Alpacka, med Marianne Davidsson Ekert som lärare. Och eftersom vi inte hade haft någon riktig semester på flera år, tyckte jag det löd så frestande, så jag anmälde mig direkt. Maken var inte helt nöjd i början, han tyckte att vi visst har haft massor av semestrar. Nu är han geolog, och hans idé om semester är en vecka eller två i ett stenbrott. Jag har således lång erfarenhet av gotländsk kalksten, både i brott och diken, likadan av olika stenbrott i Dalarna, Norge med mera. Det räcker med det för ett par år. Men nu var det min tur....

Klicka på korten under för att få större bild!

Marianne Ekert, från boken Tova. Kort lånad från Österlen Alpacka.

Vi åkte iväg strax efter skolavslutningen, hela familjen och Maries bästis A, övernattade på ett mysigt litet vandrarhem i Hästveda, en hembygdsgård - med spinnrockar! Lördagen efter besökte vi Tykarpsgrottan där bland annat delar av Ronja Rövardotter spelades in, sedan Kiviksgraven och Glimmingehus. De andra stannade och plockade lite fossil också (jodå, maken hittade då något...), medan jag njöt av en stilla stund med lite stickning (tips för långa turar med barn: Mycket ljudböcker och mutningar om glass....). På Österlen hade vi bokat in oss på Bengtssons Loge, en lagård som var ombyggd till vandrarhem, med stora, fina rum (det ända som inte var så bra var en bjälke som gick snett genom rummet och som bästis A gick rakt på, med stor bula i pannan som resultat) och väldigt få gäster den veckan vi bodde där. Riktigt mysigt, och nära men ändå på landet.

Kiviksgraven















Glimmingehus. Måste ha varit kallt på vintern....

Söndagen 18 juni var det dags för kurs, men först en tur till Ales stenar. I det fina vädret var det fantastiskt att stå där och se det enorma anlägget gjort för så lång tid sedan. Tänk er att dra alla dessa stenar hela vägen upp på kullen....

Forntiden fascinerar mig, tänk bara på hur man levde och försörjde sig, hur man fick slita och vilka fantastiska fynd man gör än i dag. För inte att prata om det här med att spinna. Bara tanken på att all tråd förut gjordes med slända, och vilka tunna tråder och fina tyger man kunde göra trots den dåvarande ullkvalité, kard-, sländ- och vävredskap. Det är värt att offra en liten tanke på när man går in på en av dessa gigantiska klädkedjor och handlar ett plagg "made in China"....

Ales stenar. Stort.

Ales stenar. Vind, väder och tid har gjort sitt....

Vi njöt av Ales stenar och ett litet rökeri till den grad att vi kom litet sent i väg tillbaka, och jag blev 10 minuter försenad till kursen. Husch! Men äntligen var jag där, hälsade på de andra (vi var 10 anmälda i allt) och vi gick i gång. Först fick vi träffa alpackorna, som gick ute i hagen och njöt av sommaren. Flera föl hade kommit senaste veckorna, och alla de vuxna alpackorna var nyklippte, så det fanns mängder av alpackafiber att plocka från. Det skall visst hälst kallas fiber och inte ull, jag säger nog båda delarna....






Alpackor på Österlen. Vackra men ganska skygga djur...

Fantastiska ögon...

Punkt 1 på programmet var att tova en sittdyna, så vi fick instruktioner för hur mycket vi behövde och hur vi skulle göra. Sedan var det bara att flytta på katten, välja ull ,börja karda och så småningom la vi ut ullen på bubbelplast, upp-och-ner för de som ville ha ett mönster på sin dyna. När allt var utlagd i tre lager, blöttes ullen ner, och plasten rullades ihop - och så var det bara att tova på. Vi ble inte helt klara första dagen, men resultaten blev då fina?

Alpackaull att tova. Katten njöt!

Början på en sittdyna. Ullen är full av silt och man blir definitivt smutsig....

Några sittdynor

Dag 1 avslutades med bubbel, en sagolikt god fiskmiddag, mera vin och massor av trevlig prat och mingel. Och så får jag återkomma till övriga dagar i morgon - nu får forntiden och en kurs i runkunskap ta över....

Sommar och semester och spinna.... what else is needed?

Det där med att spinna.....

...ja, det har gett mig otroligt mycket senaste året. Tänk, det är bara lite över ett år sedan jag lärde mig, ute på ett litet torp, där bildkonstnären Anette Wixner visade på hur man gör, med hemgjorde sländor och egen ull. Jag fick med ull hem, och har fått mera av henne sedan, och är mycket tacksam.

Marie lär sig spinna på hemgjord slända

Efter några egna försök började jag leta mera information, både via bibliotek och via nätet, läste mig in på blogger, och så småningom började jag blogga själv. I en ganska så kaotisk vinter var det skönt att ha bloggen att gå in på och koppla av med. Och många vänner har man också fått via bloggen.....

Och titta vad jag fick för ett litet tag sedan, av Willow Fairy!!!

Det var min första "award"/utmärkelse, och jag kan bara hålla med om det Willow själv säger i sitt inlägg: Det är fantastiskt med alla fina människor som fins där ute på nätet och som man möter genom gemensamma intressen! Den var jättefin, och jag får bara säga förlåt för att jag inte har bloggat om den förrän nu, det har varit lite mycket senaste månaden...

Skall jag nu skicka den vidare, måste den först och främst gå till Anette för det hon lärde mig för ett år sedan. Sedan naturligtvis tillbaka till Willow Fairy (det är lov, eller?) med sin fina blogg, njutande katt och fina spinnande. Fale Artut måste nämnas, hon har sån en bubblande glädje och fina ord och jag skulle så gärna dyka ner i den ullen hon har visat så många kort på! Ulltopia är en sann inspiration (- spinnspiration!), likadan hantverk, och jag är också mycket tacksam mot Stickor och spån för trevligt prat och för att hon öppnade sina ullpåser på spinnträffen i februari. Stickeri stickera stickeralla har fantastiska kommentarer både på bloggen och i verkligheten! Och så är det Garntrollet och Den GarnGales Blog, som gör så vackra saker både när det gäller att spinna och sticka! Och om vi nu tar turen till Norge, måste ju A's Almanakk vara med, med alla vackra stickningar, kort och funderingar. And on the non-handicraft-blog side: from the horse's mouth - I miss you up here!

Nu vet jag att många av er redan har fått denna lilla röda fyrkant, men den kan väl inte ges för ofta? Och den går naturligtvis till alla andra nyfundna vänner, kreativa handarbetare och glädjebloggare där ute i cyberrymden med! Ha en fin julikväll så länge!

Uppsamling

Poff. Början på juni bara försvann!!!

Sländan är full!

Men... lite har jag fått gjort! Efter lite inlägg här och där om sländor blev jag nyfiken på hur mycket jag fick plats med, och eftersom jag håller på med ett större projekt med BFL, spann jag en slända full. Sländan (Greensleeves' Tom Foolery) väger 34 g, och jag fick plats med 69g på sländan. Då skall det sägas att vid ca. 61g ull började det bli lite konstig snurr på sländan. Men det går med mycket fiber på sländan. När jag tänkte efter, har jag nog sett videosnuttar från S-Amerika med väldigt fulla sländor också. Behöver bara träna....

Några stickprojekt är klara också, och är på väg ut till nya ägare:

Stickat i lin.

Både fröken i skolan och i förskolan skulle avtackas, till hösten är det nya fröknar. En halsduk är inte klar - men förhoppningsvis behöver inte kommande ägaren den riktigt än (vem vet, direkt sommarkänsle är det inte....)

Nu blir det bloggtystnad ett tag igen. Tror jag. Jag skall på kurs. 5 dagar med att karda och spinna och tova alpacka, på Österlen. Det är första gång på flera år jag har en slags semester och jag ser så oerhört mycket fram emot det! Hoppas ni alla får en fin vecka fram mot midsommar!

Nationaldag och uppdatering

Grattis på nationaldagen, Sverige! Det blir ju fler och fler som firar dagen - men skall man göra så, får någon där uppe verkligen se till att ge oss varmare väder....

6.juni, Sveriges nationaldag, efter den dag då Gustav Vasa valdes till konung 1523.

Att det blev kallt igen, märks på våran katt. Han fungerar som termometer, ju kallare, ju mer rullar han ihop sig. De senaste dagarna har han varit helt ihopkurad. Just här bestämde Sebastian sig för att han skulle vara mitt i det som skedde....

"Så han trodde han skulle jobba han. Ja, det kan han ju tro om.... Jag har då inte tänkt till att flytta på mig!"

Jag har varit helt deckat av en kraftig förkylning, så jag har inte orkat blogga eller skriva så mycket. Nu trodde jag att jag var bättre, men när jag ringde till en kompis var första reaktionen "Ojdå, vad du är förkyld". Ja, ja. Bra jag inte skall delta i någon sångtävling.... :-) Men sticka, det kunde jag!

Når kastanjene blomstrer i Bygdøy Allé....

... kan mangt et under skje, sang Book-Jenssen. Nå blomstrer de i Uppsala, spredte trær her og der. Da blomstrer de sikkert i Oslo også. Da jeg flyttet hjemmefra, bodde jeg noen år i min mormors leilighet i en sidegate til Bygdøy Allé, så jeg nøt av blomstringen hvert år. Vakre blomster er det. Tenk at treet skaper en så intrikat sak bare for å formere seg...

Hestekastanje

Noen under skulle forsåvidt ikke være av veien her heller, av typen datamaskinen får en åpenbarelse og bestemmer seg for å fungere tilfredsstillende for en gangs skyld, eller en hel natts søvn, eller ferdig uppsats....

Å. Vel. Ettersom jeg ikke tror på under, får jeg vel heller sette meg til med monstret. For de som ikke vet har jeg byttet yrke og holder på med siste delen av utdannelsen til bibliotekar, "bare" hovedfagsoppgaven igjen.

Men først må jeg sprinte ned på skolen med solkrem til blåbæret fra forrige post, ellers får jeg et tyttebær/lingon med soleksem hjem igjen! :-)

Ha en fin ukesstart allesammen!!

Blåbär i maj - och snö....?

Inte helt, då! I går var det dansuppvisning på Stadsteatern för balettgruppen, med tema "boktips som dans", och Maries grupp hade fått "Putte i blåbärsskogen". Så då var det bara att sy kostym igen. Fast den här gången slapp jag med en tyllkjol och en hårsnodd, samt färga in lite kläder i blått (det var otroligt vilka färgvariationer som fanns på alla de små blåbären, från ljus turkos till svart :-) ). Blåbäret i fråga här var lite fnittrig och inte så lätt att få på bild, konstig det där med att posera! Stå still, titta ditt, le - nej inte så där, blunda inte - nu tar jag kort, nej, nu, nej - åh, slut på batteri. Ja, ja.

Man blir glad av blåbär....

På hemväg började det snöa - eller rättare, fröa (min pappa, som är professor i botanik, hade säkert tyckt till om verbet "fröa"....). Det flög vita frön överallt, och låg i driver båda här och där. Maskrosor alltihopa? Så här såg det ut utanför:

Frösnö

Nu är jag i alla fall klar med kostymer för ett tag, så då kanske vi kan få in lite stickning eller garn här så småningom....

Bröd och grodor

I mitt forriga inlägg skrev jag om granner som kommer med mat - och vad skedde precis i går kväll? Jo, kl. 21 knackar det på dörren och där står grannen med nygräddat, doftande kurdiskt bröd - kulêra! I retur fick de med sig nybakate, varma vetebuller. Bra byte för båda - och en känsla av samhörighet. Och jättegod frukost för oss i dag....


Kanske inte så ätbart, men fint för ögat: Frisky Frog har en utlottning i anledning av bloggens 1-årsdag. Jag skulle gärna vinna väskan....