Med eget garn....

Nu är äntligen ett stort projekt klart! Strax innan jul fick jag veta om att min syster skulle ha barn, och fick för mig att det vore fint med stickad filt av egenspunnit garn. Så jag satte i gång. Vit BFL, tunt, tunt. Tretrådigt, hade jag tänkt. I mellantiden hamnade systern i bilolycka och låg med fötter och nacke i gips och krage i flera månader. Magen klarade sig, otroligt nog. Men bebbisen tyckte det var tråkigt i magen och bestämde sig för att komma ut tidigare. Så innimellan allt annat blev det sjukpresent och stickning av bomullsfilt i stället.
Men nu är det klart. Och mitt eget garn har blivit en filt. Tretrådigt garn, 850 m, blev det av BFL'en, allt spunnit och tvunnit på olika sländor, och så stickade jag filt efter idé från tant kofta. Det var så fint, tack tant kofta! Och våran Sebastian var och nosade en god del på stickningen - han tyckte nog också att kattfilt var en bra idé!

Vågmönster

Dopfilt

Jag använde det egna garnet ( men har massor kvar) och en tråd med mohair/silke tillsammans - och jag tycker det blev så otroligt mjukt och skönt! På bilden filten innan den tvättades och blev ännu större.... jag stickade med stickor no. 8 för att få det löst medvetet, så att om filten kryper i senare tvätter, så gör det inget. Filten väger 277 g, lätt och mjuk. Paketet skickades i väg i dag till min lilla systerdotter, som sannolikt inte bryr sig så mycket. Varm är den i alla fall. Jag hoppas den kan användas i dopet till helgen, kyrkor kan vara kalla.

Jag är i alla fall så nöjd med filten! Och med mina nya rundstickor i Harmony Wood, som jag behövda köpa för att sticka filten.... Min dotter åkte med för att köpa stickor och tyckte nog att mamma var bra tokig som klappade på stickor och suckade lyriskt!

Oväder

I dag ramlade en avi från Spinspiration ner i brevlådan. Det var septembers månadsfiber, som blev hämtad per omgående. Sonen fick bära det tunga paketet hem: "Asch mamma den är ju hur lätt som hälst!".

Ut av paketet dundrade ett åskmoln. Vackra färger, mest i blått och grått och precis så mycket lila att jag tror jag kan leva med det (sorry. Lila är inte helt min grej, vilket har ledd till att dottern ger mig massor med lila saker...). Sonen hjälpte mig att fläta ullen och var mycket ledsen när han inte fick ha flätan som halsduk! På bilden ser ullen mest blå ut, men det är gråare i verkligheten. Nu skulle jag gärna ha ett riktigt åskväder också, vi har haft alldeles för lite sådant här i år, och jag älskar åska.

Oväder som jag gärna skulle leva utan har vi däremot haft väldigt mycket av i senare tid. Våran stadsdel är mycket multikulturell, vilket kan vara trevligt, spännande och lärorikt - men tyvärr också leda till problem. Senaste veckan har vi haft flera episoder med oroligheter, och det har inte känns kul. Tyvärr tycker jag journalisterna ofta framhäver det som om de stackars ungdomarna kastar sten och brinnar bilar därför att polisen har varit så hårda mot dem, och jag gillar inte den slags journalistik. Det finns ingen ursäkt för att elda upp någon annan persons bil, kasta sten eller misshandla människor! Sedan tycker jag också det är så sorgligt när personer i området pratar om "svartskaller" och "j... utlänningar". Det blir liksom inte änklare.

Även i skolan har det varit lågtryck, ont om personal och stora grupper, med många barn som inte har alla stoppskivar inne har ledd till att jag har tillbrakt timmar med att kontakta rektor, kurator, lärare och sitta i kapprum. I dag var det fyra lärare i en klass. Tuffa tag. Nu hoppas jag det blir bättre, så att det ända ovädret jag har att brottas med på ett tag blir merinon på bilden over!

...och så var det höst!

Och jag har inte hunnit med bloggskrivning på flera veckor. Ja, ja, jag får bara ursäkte mig med att jag har gjort annat. I juli pluggade jag en sommarkurs, och i augusti skrev jag magisteruppsats. Eftersom det egentlig skall ta lite mera tid än 6 veckor att skriva, blev det ganska jäktigt mot slutet. Men nu är den klar och jag är nästan klar med utbildningen. Så då kan jag snart titulera mig arbetssökande antar jag!

Det blev alltså inte så mycket tid att handarbeta (fast skriva på dator är ju också arbete för händerna? Teknisk fråga...), men lite har jag gjort. Fast nu visar jag bara upp en sak, samt mina två underbara vinster:

Garn från England

Jag vann garn från YarnAddict, som skall bli en Goliath Falls Shawl, name courtesy of yours truly. Garnet kom i posten för ett tag sedan, och nu har jag även mönstret, så nu blir det sjal. Så mjukt och vackert garn i merino/silke, "Bambino Lace Bluedream". Nu skall det först nystas, vilket kommer medföra bråk i familjen. Vissa barn i det här hemmet mumlar (ganska högt) om barnarbete och slaveri, bara för att de har fått hålla i ett par hostmångahost härvor....

Kardflor från Jämtland

Sedan kom det vinst från Jämtland också! Kardflor från Fale Artuts egna får, det har tyvärr fått ligga och vänta lite, men nu skall det få en slända att leka med. Det ligger så vackert och skimrar i brunt, grått och silver. Och så lukter det så himlainmariväldigt gott!!!

Skogsduva från Stockholm

Ett färdigt projekt är skogsduvan, månadsfiber från Spinspiration, som jag började spinna i juli, och som sedan flög rakt in i en sjal! Jag stickade efter mönster från Fale, men med en tråd egenspunnit och en tråd Kidsilk. Sjalen åker till Stockholm i morgon för att sedan dra på cruise till St. Petersburg och hem till USA med makens syssling. Sjalen är större än den ser ut, modellen är bara 9 år (och inte så intresserad av att bli fotomodell...).

Tack för hjälp, stöd och vinster, ni!