torsdag 29 april 2010

Jag hörde en duns ifrån köket...

...sedan var det bara att följa spåren med blomblad!

Mordvapnet "in action"

Sebastian tål inte att det står blommor i en vas
, det strider mot hans principer. Blommor skall dödas. Varje gång.

Det var den buketten, det.
:-)

lördag 24 april 2010

Vår i krokarna

Jo, nu är det riktig vår! Snön är nästan borta, det är hur dammigt som hälst, fönstren borde varit rengjorde (fast det glömmer jag gärna bort). Alla kråkor och råkor är tilbaka i sina bon rett bredvid oss och har träff varje morgon kl.0500. Tussilago och blåsippor har slagit ut och plockats av små barnhänder, flyttat in i en liten vas - och dragits ut över golvet av katten... Han har helt noia på blommor - han äter dem inte, men liksom brottas med dem. Knäppis.

Det blev ett litet blogguppehåll igen - jag är visst bra på det :-). Fast jag har läst alla mina favoriter nästan varje dag, jag har bara inte hunnit "prata" med er. Det blev mycket med tentan, sedan kom ny delkurs med massor av datalabbar. Kul, men tar tid. Maken var snäll och tog barn och grannbarn ut på tur en dag det var fint väder - här (klicka för stora bilder) är de på Hågahögen utanför Uppsala sist helg. Marie på toppen!

Hågahögen vid Uppsala, från Bronsåldern

Även jag fick en tur ut, min studiegrupp åkte på exkursion till Norra Uppland tisdagen, för att titta på det område vi skal skriva arkeologisk landskapsanalys om. Det blev en fantastisk om än inte helt varm dag. Jag är väldigt fascinerad av runstenar, så det är alltid spännande att se en runsten man inte har sett förut. Tänk att någon har tagit sig tiden att rista in alla dessa tecken för hand....

Runsten U 1146, Gillbergastenen

På handarbetsfronten har det mest stickats. Jag tror jag har fått ett anfall av startitis jag med - två sjalar, pulsvärmare, fodral, bag.... Snart skall jag på fältkurs, då blir det kanske ännu flera nya projekt - jag kan ju inte ta med något som redan är stort i säcken :-) Flertalet sländor är fulla men jag har inte haft tid att vinda av dem. Jag kanske skall börja göra som råkorna och gå upp tidigare....

torsdag 8 april 2010

Dumma mig

Jag älskar familjen, vänner, katter, böcker, ull, handarbete, sova, och mycketmycketmycketmera. Jag gillar väldigt att lära mig nya saker. Jag gillar inte hemtentor. Varför sitter jag då med det sista just nu - och som vanligt i sista sekunden.....

söndag 4 april 2010

Gult er kult!!!

"Gult er kult" var en reklam som gjordes för en hel del år sedan, när "jag var ung" och fortfarande bodde i Norge. Den var för apelsinläsken Solo - som smakar helt annorlunda och mycket bättre än Fanta. Och i år har vi Solo på påskbordet, för grannens son kom från Norge och hade med påskpresent - Solo och Kvikk-Lunsj. MMMMMMMMmmmm... Granner är helt okej, alltså!!!
Och gult ble kult och inte fult med sista fibren också, varmgula angora/merino-fibrer i lyxserien från Spinspiration - "guld" hette de men jag tycker nog de är mera gula. Blir spännande att testa.

Det har varit en lugn påsk så långt. I går var vi på Stockholms medeltidsmuseum, en grå sak som ligger lättare anonymt placerad under en bro. Men vilken insida. Kan absolut rekommenderas, vi var där i flera timmar! Torsdag var det skoldag men även Blåkullatid, och det var några glada små påskkärringar - och en liten påskgubbe som gick på promenad. Fångsten blev riklig, fast korgägaren var inte så glad för att tjejerna skulle hålla i HANS korg... :-)

Alexanders mössa kom fram tack vara Annes funderingar över mösser och dekor. Den var min när jag var liten och den hade pompom så det förslog! Jag hade helt glömt den till Anne skrev sitt inlägg,, men visst var den fin på Alexander?

I morgon är det tillbaka till vardagen, dottern skall vara på konståkningsläger och det blir körning hit och dit. Tur man har handarbete.

För en del år sedan var jag på paleontologiskt fältkurs på Rhodos strax efter påsk. Det visade sig vara samtidigt med att man där firade den grekisk-ortodoxa påsken - och det var helt annorlunda än vår påsk. Påskaftons kväll var det prosessioner och mässor fram till midnatt - sedan gick alla på restaurant och åt lammsoppa och bröd. Brödet var mycket vackert, med rödmålade ägg som dekor i brödet. Soppan - ja den var speciell. Vi skämtade med att den måste då bestå av alla de delar av lammet man inte använder annars, toppat med dill för att gömma smaken.... Minnet av soppan har i alla fall varit helt oförglömlig. Nylig sökte jag lite och fick fram receptet på Magiritsa, den traditionella påsksoppan - och ganska riktigt, den innehåller huvud, nacke och inälvor av lam eller get, samt 5 dl dill. Vi håller oss nog till ordinarie lammstek i påsk!

torsdag 1 april 2010

.... till miss Marple och påskekrim

Jaha. Då var det dags för deckare. Och fiber - eller omvänt?
Den första fibern i år i Spinspirations fiberklubb bestod av Corriedale och alpacka och gick i rosa, den hade fått namnet orkidé. Jag var dum nog att bara beställa en dos, så jag fick 50g - och det blev lite lite för det jag plötsligt behövde ett rosa garn til. Nu fick jag mera via ett byte med Carola, och det var jag väldigt glad för. Samtidigt färgade jag lite bambufibrar rosa och använde en tråd ullfiber och en tråd bambu, och jag blev så nöjd med garnet. Det blev snabbt stickat upp i en mjuk och lätt halsduk, och i går blev den överlämnat till sin nya ägare, Maries fröken tills för 3 veckor sedan. Hennes favoritfärg är nämligen rosa. Samtidigt fick åsksjalen bo hos fröken nummer 2 (även om hon inte alls är "åskig") - och båda två blev storm(!)-förtjusta över gåvarna!!! I dag kom ett brev med stort tack - och då känns det så härligt att faktiskt ha planerat för garn och mönster, när det blev så lyckat.

Orkidégarn med bambu

Morning surf scarf

Detalj

Jag fick dock lite miss Marple-känsla medan jag stickade - ni vet, hon åker alltid omkring med en liten, mjuk, rosa stickning i väskan. Väl är jag en god del yngre än miss Marple, men känslan var där. Turligt nog har jag alltid varit förtjust i Agatha Christie - vi hade hela hennes produktion i stugan, och de böckerna blev lästa varje påsk. Det är en stor del av min barndoms påsk, det - stugan med sina fotogenlampar och de alltid älskade deckarna (samt Wodehouse. Det är tråkigt att vissa författare liksom försvinner i dagens bokutbud....).

För: Det är nämligen så att deckaren har en stor plats i norrmännens påsk. I Norge är det alltid påsklov veckan efter palmsöndag och varje år är det lika konstig att se barnen gå till skolan denna vecka här i Sverige...

Och det hör liksom med till påsken att åka till fjällen, sitta i stugväggen med appelsiner, choklad och en deckare. Och deckaren - påskekrimmen, den har haft sin plats i påsktraditionen sedan 1923. Då planerade två fattiga studenter att råna nattåget mellan Oslo och Bergen natten till påskdagen, som det året var precis den 1.april. Nu blev det inget rån, men en bok - Bergenstoget plyndret inat!, under psevdonymen Jonathan Jerv. Bak den dolde sig en av våra mäst kände diktare, Nordahl Grieg, och en senare förläggare, Nils Lie. Boken marknadsfördes i tidningarna som en artikel, om tågplundring. Många var mycket upprörda, helt till de såg att det med liten skrift stod annons. Boken slutsåldes mycket snabbt, blev film - och den kom ut i Sverige 1925 med titeln Norrlandståget plundrat i natt. Först i 1975 kom den ut påny. I dag är originalet mycket sällsynt - men en utgåva bor hos mig, och den värnar jag om. Den har högt affektionsvärde, förutom det rent antikvariska.

Min barndoms påsk - en del av den!

Och varje påsk tar jag fram den. Och tänker på påsk, stuga, barndom, familj. Och deckare.

Stor påskkram till alla!!!


Från Kipling....

En av de allra första böckerna jag kan komma i håg att jag verkligen läste själv, var Kiplings Just So Stories (Just Så-historier), dock på norska. Med åren har jag läst dem på andra språk, svenska och engelska - och jag älskar fortfarande berättelserna om hur elefanten fick sin snabel, leoparden sin fläcker och allra mest om katten - The Cat That Walked by Himself, om kattens innersta natur.

Från denna historia kom uttrycket First Friend, om hunden som människans första vän, och jag kom att tänka på den tidigare i vinter, när jag stickade mina allra första (otroligt nog) strumpar och vantar:

First socks. Maries lilla bästis frös om fötterna efter en skridskoåkning, och fram kom min mormors gamla garn som blev strumpor. Inte världens vackraste, men varma och stickade utan mönster var jag väldigt stolt ändå! Jag har haft lite ångest för att sticka strumpor pga hälen, men det var ju inte alls svårt! De är långa och smala, och med häl i dubbelt garn. Lille fröken är en strumpslitare av hög rang....

First socks.

First mitts. Vår kurdiska grannes lilla flicka är alltid röd och sår om händerna eftersom hon har gått med små tunne akrylvantar hela hösten, så mera av det gamla garnet ble vantar. Hon blev så glad och sade de var "helt annorlunda varma". Det tar jag som ett stort kompliment! Fast det har tagit lite tid att få tagit en bild, för jag kom till att ge bort dem på stört, och först nu har jag fått låna dem till fotografering.

First mitts

Men nu kommer påsken, och om man är norsk, är det en helt annan litteratur än Kipling man oftast ägnar sig åt då - nämligen deckare. Så nästa inlägget får stå i deckarnas tecken. Och det kommer röra sig om färgen rosa.